Fjäderfähus hälsosam ventilation

Korrekt luftflöde är grundläggande för en frisk och produktiv fjäderfäflock. Här går vi igenom de grundläggande stegen för att få frisk luft vid rätt temperatur.

Ventilation är en av de mest avgörande delarna i slaktkycklingars välfärd och produktion.
Rätt system säkerställer inte bara adekvat luftväxling i hela broilerhuset, utan tar också bort överskottsfukt från ströet, upprätthåller syre- och koldioxidnivåerna och reglerar temperaturen i huset.

Mål och lagstiftning
Rent juridiskt finns det vissa luftkvalitetskrav som ett ventilationssystem måste kunna uppfylla.

Dammpartiklar
Luftfuktighet <84 %>
Ammoniak
Koldioxid <0,5 %>
Målen för luftkvaliteten bör dock gå längre än de grundläggande juridiska kraven och syfta till att tillhandahålla bästa möjliga miljö för fåglars välbefinnande, hälsa och produktion.

Typer av ventilationssystem
Den överlägset vanligaste uppsättningen i Sydostasien är ett åsutdragande system med sidoinlopp.
Fläktar placerade i takspetsen drar varm, fuktig luft upp genom huset och ut genom nocken. Att ta bort luften skapar undertryck i luftrummet, vilket drar in frisk kall luft genom inloppen som är monterade längs med husets sida.
Sidoutsugssystem, som avlägsnade luft genom sidorna av höljet, blev i praktiken föråldrade med införandet av IPPC-lagstiftning (Integrated Pollution Prevention and Control). Sidoutsugssystem föll i strid med lagen eftersom damm och skräp som drogs ut ur huset kastades ut på för låg höjd.

På samma sätt stred korsventilationssystem som drog in luft på ena sidan, över toppen av flocken och sedan ventilerade den på motsatta sidan, också mot IPPC-reglerna.

Det enda andra systemet som för närvarande används i Sydostasien är tunnelventilation. Detta drar in luft högt upp i gaveln, längs nocken och ut genom den motsatta gaveln. Det är mindre effektivt än det vanliga utsugningssystemet för åsar och i stort sett begränsat till att vara en extra källa för luftflöde vid höga temperaturer.

Dåliga ventilationsskyltar
Övervakningsutrustning och jämförelse av grafer från data som samlats in om temperatur och luftkvalitet bör ge en tidig varning om allt som är fel. Nyckelindikatorer som förändringar i vatten- eller foderintag bör leda till utredning av ventilationssystemet.

Förutom den automatiska övervakningen bör eventuella problem med ventilationssystemet kunna upptäckas från atmosfären i broilerhuset. Om miljön känns bekväm att stå i är det mycket troligt att ventilationssystemet fungerar bra. Men om luften känns obehagligt kvav eller nära och det luktar ammoniak, måste temperatur, syre och luftfuktighet undersökas omedelbart.

Andra kontrollampa tecken inkluderar sporadiskt fågelbeteende som en ojämn flockfördelning över husets golv. Att klunga ihop sig bort från delar av skjulet eller fåglar som är nerklädda kan tyda på att luften inte cirkuleras ordentligt och att det har bildats kalla luftfläckar. Om förutsättningarna lämnas att fortsätta kan fåglarna börja visa andningssvårigheter.

Däremot när fåglar är för varma kan de flytta isär, flämta eller höja sina vingar. Minskat foderintag eller en ökning av vattenförbrukningen kan också tyda på att ett stall är för varmt.

Upprätthålla kontroll när förhållandena förändras
Under de första dagarna efter placeringen bör ventilationen ställas in så att den främjar högre relativ luftfuktighet mellan 60-70 %. Detta gör att slemhinnor i luftvägarna kan utvecklas. För låg nivå och lung- och cirkulationssystemet kan påverkas. Efter denna inledande period kan luftfuktigheten sänkas till 55-60%.

Bortsett från ålder är den största inverkan på luftkvaliteten förhållandena utanför bostaden. Varmt sommarväder och frysförhållanden på vintern måste styras av ventilationssystemet för att uppnå en jämn miljö inne i boden.

Sommar
En ökning av kroppstemperaturen på 4°C kan orsaka dödsfall, men många av dödsfallen som tillskrivs varmt väder är när luftfuktigheten stiger i takt med temperaturen.

För att tappa kroppsvärme flåsar fåglar men den fysiologiska mekanismen kräver rikligt med frisk, torr luft. Så när temperaturen överstiger 25°C på sommaren är det viktigt att leverera så mycket frisk luft på fågelhöjd som möjligt. Detta innebär att inloppen ställs in på en bredare öppning för att rikta kall luft lägre ner.

Förutom takutsug är det möjligt att installera fläktar i gaveln på en byggnad. Under större delen av året förblir dessa fläktar oanvända, men om temperaturerna stiger kommer den extra kapaciteten in och kan snabbt få villkoren under kontroll.

Vinter
Till skillnad från sommarkontroller är det viktigt att stoppa kall luft som samlas på flockhöjd när temperaturen svalnar. När fåglarna är kalla saktar tillväxttakten ner och välfärden kan äventyras av andra hälsoproblem som hasbränna. Hassbränna uppstår när sängkläderna blir blöta på grund av kondens i kall luft som samlas på låga nivåer.

Inloppen på vintern bör minskas så att luft kommer in med ett högre tryck och vinklas för att tvinga luftflöden uppåt och bort från att direkt kyla flocken på golvnivå. Att stänga sidoinloppen för att säkerställa att kall luft tvingas längs med taket mot takfläktarna innebär att när den faller förlorar den en del av sin fuktighet och värms upp innan den når golvet.

Uppvärmning komplicerar bilden ytterligare på vintern, särskilt med äldre system. Även om högre temperaturer kan hjälpa till att minska överskottsfuktighet, använder gasvärmare cirka 15 l luft för att bränna 1 l propan samtidigt som de producerar CO2 och vatten. Att öppna ventilationen för att ta bort dessa kan i sin tur föra in kall, fuktig luft som kräver ytterligare uppvärmning vilket skapar en ond cirkel och ventilationssystemet börjar slåss av sig självt. Av denna anledning fungerar moderna system med mer sofistikerad mjukvara som skapar marginaler kring mätningar av CO2, ammoniak och fukt. Graden av flexibilitet innebär att systemet gradvis utjämnar dessa element snarare än att göra knä-rycks reaktioner efter varandra.